Phys-Can - ett forskningsprojekt om träning under pågående adjuvant cancerbehandling

BAKGRUND

Cancerrelaterad trötthet (fatigue) förekommer hos upp till 90 % av patienter med cancer som erhåller adjuvant behandling med strålning, cellgifter och/eller biologisk behandling1. Fysisk träning har en kliniskt signifikant positiv effekt på cancerrelaterad fatigue (CRF)2 både under och efter adjuvant behandling. Det behövs dock fler studier för att fastställa optimal träningsintensitet under pågående behandling. Det är exempelvis inte klargjort om patienter med risk att utveckla CRF bör träna på hög eller låg/moderat intensitet. Fysisk aktivitet och fysisk träning är dock komplexa hälsorelaterade beteenden med många olika biopsykosociala bestämningsfaktorer. Många patienter är betydligt mindre fysiskt aktiva under den period då de erhåller adjuvant behandling3 och biverkningar från själva behandlingen såsom fatigue och smärta har rapporterats vara en vanlig orsak4. Liksom för andra hälsorelaterade beteenden ligger den stora utmaningen oftast inte i att påbörja en förändring utan i att bibehålla beteendet över tid. Inom cancerforskning har flera randomiserade studier visat på ökad fysisk aktivitet5,6 men få har visat på bibehållande längre än tre till sex månader. Det behövs därför mer forskning för att utvärdera effekter över längre tid och för att studera vilken roll motiverande och självreglerande strategier har för initiering och bibehållande av fysiskt aktivitetsbeteende hos personer med cancer.

METOD

Phys Can är en multicenterstudie vars syfte är bland patienter under pågående adjuvant behandling studera om och hur fysisk träning har effekt på CRF. Rekryteringen till studien är planerad att starta under hösten 2014 i tre städer i Sverige (Uppsala, Lund och Linköping) samt en i Norge (Bergen). Projektet är ett samarbete mellan flera olika forskargrupper i Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna samt Storbritannien. Under hösten 2013-våren 2014 genomfördes en pilotstudie med syfte att bland annat studera genomförbarheten av rekryteringsprocedur och intervention.

Design: En 2x2 faktoriell design kommer att användas. Med denna design kan både effekt och interaktioner mellan faktorer (grupper) studeras (se Figur 1).

Urval: 612 patienter vid Uppsala, Lund, Linköping och Bergens universitetssjukhus och som nyligen diagnosticerats med bröst-, prostata- eller kolorektalcancer och som ska påbörja adjuvant cancerbehandling.

Intervention

figur 1
figur 1

Alla deltagare kommer under 6 månader att träna övervakad styrketräning 2 gånger per vecka samt hemma-baserad konditionsträning 150 minuter (låg-måttlig intensitet) eller 75 minuter (hög intensitet) per vecka. Träningsintensiteten kommer att vara 40-50% (låg-måttlig intensitet, LM) eller 80-90% (hög intensitet, H) av maximal styrka (1RM) respektive syreupptagningsförmåga (VO2max). Motiverande och självreglerande strategier kommer att ges till hälften av deltagarna (H+BM respektive LM+BM), se figur 1. 

BETYDELSE

Det planerade projektet kommer att bidra med viktig kunskap om förändring av fysiskt aktivitetsbeteende hos patienter under adjuvant behandling. Resultatet kommer att tillföra värdefull kunskap om effekter av fysisk träning på cancerrelaterad fatigue samt optimalt innehåll, intensitet och upplägg av fysisk träning för patientgruppen.

REFERENSER

1. Servaes P, Verhagen C, Bleijenberg G. Fatigue in cancer patients during and after treatment: prevalence, correlates and interventions (Structured abstract). In: European Journal of Cancer; 2002:27-43.

2. McMillan EM, Newhouse IJ. Exercise is an effective treatment modality for reducing cancer-related fatigue and improving physical capacity in cancer patients and survivors: a meta-analysis. Appl Physiol Nutr Metab 2011;36:892-903.

3. Kwan ML, Sternfeld B, Ergas IJ, et al. Change in physical activity during active treatment in a prospective study of breast cancer survivors. Breast Cancer Res Treat 2012;131:679-90.

4. Ingram C, Wessel J, Courneya KS. Women's perceptions of home-based exercise performed during adjuvant chemotherapy for breast cancer. Eur J Oncol Nurs 2010;14:238-43.

5. Vallance JK, Courneya KS, Plotnikoff RC, Yasui Y, Mackey JR. Randomized controlled trial of the effects of print materials and step pedometers on physical activity and quality of life in breast cancer survivors. In: Journal of clinical oncology : official journal of the American Society of Clinical Oncology; 2007:2352-9.

6. Demark-Wahnefried W, Clipp EC, Morey MC, et al. Lifestyle intervention development study to improve physical function in older adults with cancer: outcomes from Project LEAD. J Clin Oncol 2006;24:3465-73.