Mer om Phys-Canstudien

Bakgrund

Fysisk träning har positiva hälsoeffekter för alla människor, både fysiskt och psykiskt. För personer som är under cancerbehandling kan träning också förbättra hälsorelaterad livskvalitet och minska vissa specifika symtom, som cancerrelaterad trötthet och illamående. Även förmågan att fullfölja onkologiska behandlingar enligt behandlingplanen verkar förbättras om man är i god fysisk form. Det saknas dock kunskaper om hur intensivt man bör träna för att få de bästa hälsoeffekterna, samt vilket beteendestöd man behöver för att klara av att genomföra träningen.

Läs vetenskapligt Study protocol för Phys-Can här

Syften

1) Phys-Can syftar till att jämföra effekten av konditions- och styrketräning på hög respektive låg/måttlig intensitet när det gäller cancerrelaterad trötthet och hälsorelaterad livskvalitet. 2) Studien jämför också effekten av att få extra beteendestöd i form av planering och uppföljning när det gäller genomförandet av träningen. 3) Dessutom undersöks möjliga fysiologiska mekanismer som kan förklara effekten av träningen på trötthet. 4) Slutligen görs hälsoekonomiska utvärderingar av träningen.

Design

Phys-Can är en randomiserad kontrollerad studie där deltagarna lottas till en av fyra grupper; 1) högintensiv 2) högintensiv med extra beteendestöd 3) låg/måttligt intensiv 4) låg/måttligt intensiv med extra beteendestöd.

Designen är longitudinell med mätningar före, under och efter träningsperioden på 6 månader, samt 1, 2, och 5 år efter träningsperiodens avslut. Efter 10 år görs uppföljningar via journal- och registerdata.

Deltagare

600 personer som genomgår en tilläggsbehandling (cytostatika, strålning och/eller antihormonell behandling) mot bröstcancer, prostatacancer, eller tjock/ändtarmscancer vid universitetssjukhusen i Uppsala, Linköping eller Malmö/Lund. Eftersom man kan lottas till högintensiv träning får det inte finnas medicinska hinder för detta, och därför bedöms varje potentiell deltagare av läkare innan man tillfrågas om deltagande.

Träningens upplägg

Träningsperiodens längd är 6 månader. Styrketräningen genomförs under ledning av instruktör 2 ggr/vecka på Friskis & Svettis tillsammans med andra deltagare. Belastningar provas ut för varje individ; högre belastningar med betoning på styrka i den högintensiva gruppen och lägre belastningar i den låg/måttligt intensiva gruppen med betoning på muskulär uthållighet. Konditionsträningen är hemmabaserad efter genomgång med instruktör. Den högintensiva gruppen tränar intervallpass 2 ggr/vecka, med individuellt anpassad nivå. Den låg/måttligt intensiva gruppen tränar på måttligt intensiv nivå minst 150 minuter/vecka.

Beteendestödets upplägg

Grupperna med extra beteendestöd får hjälp med planering och uppföljning av träningen. Vid träningsperiodens slut efter 6 månader får de också hjälp att göra en plan för egen fortsatt träning, med uppföljning av instruktör efter 3 och 9 månader.

Mätningar

Fysiska tester görs av maximal syreupptagningsförmåga (kondition), styrka och kroppssammansättning. Frågeformulär med självvrapportering av bl.a. cancerrelaterad trötthet och hälsorelaterad livskvalitet med validerade instrument. Träningsdagböcker och pulsklockor används för att mäta genomförandet av träningen. Blodprover tas för mätning av fysiologiska mekanismer i relation till träningen. Journal- och registerdata används bl.a. för de hälsoekonomiska analyserna. 

Tidsplan och studiens betydelse

Träningsinterventionen startade mars 2015 och avslutades november 2018. Resultaten i studien kommer att ge ett bättre underlag för rekommendationer kring fysisk träning till personer under cancerbehandling, både vad gäller intensitet och beteendestöd för att genomföra träningen. Hälso- och sjukvården kommer att få ett hälsoekonomiskt underlag för beslut gällande fysisk träning som en del av cancervården.

Populärvetenskapliga sammanfattningar av publikationer

1. Länk till A Henriksson 2016 "Hindrande och underlättande faktorer för träning"

2. Länk till AC Björke 2019 "Vilken träning är bäst för att påverka max syreupptag?"

3. Länk till AS Mazzoni 2019 "Hitta min egen motivation för träning"

4. Länk till A Johnsson 2019 "Ett enstaka träningspass minskar biverkningar"

5. Länk till A Henriksson 2020 "Meningsfullt och utmanande att leda träning"

6. Länk till AK Ax 2020 "Träning, ett positivt inslag i det dagliga livet under cancerbehandling"

publikationer

  1. Länk till Anna Henriksson m.fl. 2016 "Perceived barriers to and facilitators of being physically active during adjuvant cancer treatment"
  2. Länk till Berntsen m. fl. 2017 "Design of a randomized controlled trial of physical training and cancer (Phys-Can) - the impact of exercise intensity on cancer-related fatigue, quality of life and disease outcome"
  3. Länk till Mazzoni m.fl. 2017 "Comparison between log-book reported and objectively-assessed physical activity and sedentary time in breast cancer patients: an agreement study"
  4. Länk till Igelström m.fl. 2017 "Exercise during and after curative oncological treatment - a mapping review"
  5. Länk till Björke m.fl. 2019 "Which exercise prescriptions optimize VO2 max during cancer treatment? A systematic review and meta-analysis"
  6. Länk till Mazzoni m.fl. 2019 "Finding my own motivation. A mixed methods study of exercise and behaviour change support during oncological treatment"
  7. Länk till Johnsson m.fl. 2019 "A single exercise session improves side-effects of chemotherapy in women with breast cancer. An observational study"
  8. Länk till Henriksson m.fl. 2020 "Meaningful and challenging. Supervising physical exercise in a community-based setting for persons undergoing curative oncological treatment"
  9. Länk till Ax m.fl. 2020 "Exercise: A positive feature on functioning in daily life druing cancer treatment. Experiences from the Phys-Can study"
  10. Länk till Wiestad m.fl. 2020 "The Phys-Can observational study. Adjuvant chemotherapy is associated with a reduction whereas physical activity level before start of treatment is associated with maintenance of maximal oxygen uptake in patients with cancer"
  11. Länk till Anna Henrikssons avhandling 2020. "Physical activity and exercise during curative oncological treatment. Exploring the effects of exercise intensity and behaviour change support, safety, and patients' and exercise professionals' experiences"